Sayonara Tokyo

Då var min vistelse i Japan plötsligt till ända. Imorgon flyger jag tillbaka till Sverige och mina nära och kära. Eftersom det inte finns några planer på att återvända inom en nära framtid känns det lite vemodigt att lämna Tokyo den här gången. Det lär dröja till dess att jag får tillfälla att besöka min favoritstad igen.

Nästa resa blir till en konferens i Buenos Aires (2-5 oktober) och därefter tänkte jag besöka Iguazu (10-13 oktober) och Rio de Janeiro (13-17 oktober) när jag ändå är i närheten (så att säga). Förhoppningsvis kommer jag att få tillfälle att göra ytterligare några inlägg här under vistelsen i Sydamerika. Landar återigen i Sverige den 18:e oktober.

左様なら　東京

Passproblem

Under förberedelserna inför en resa till Sydamerika (Argentina och Brasilien) i början av oktober fick jag reda på att dessa länder kräver att passet är giltigt i minst sex månader efter inresa i landet. Mitt nuvarande pass är bara giltigt fram till och med 12:e januari nästa år. Alltså blir jag tvungen att skaffa nytt pass hux flux. (Varför just sex månader förresten? Varför inte två år eller fem veckor? Bananrepublikstandard?)

Att skaffa ett nytt pass via ambassaden här i Tokyo tar fyra till sex veckor. Jag reser tillbaka till Sverige om två veckor! Att jag bara har fyra arbetsdagar på mig att ansöka och hinna få ett nytt pass när jag kommer till Sverige gör inte saken enklare. Ett alternativ är förstås att skaffa ett provisoriskt pass men p.g.a. kostnaden undviker man gärna det. Dessutom vet man ju inte hur passkontrollanter i sådana där bananrepubliker reagerar på provisoriska pass. Que?

Efter en del samtal med svenska ambassaden kom vi fram till att vi skulle prova en ny variant där jag gör ansökan här i Tokyo och hämtar ut passet i Nyköping. Det var tydligen nytt för ambassadpersonalen, de hade aldrig gjort något sådant förut. Idag var jag i alla fall på ambassaden och gjorde ansökan. Det var extra viktigt att jag gjorde ansökan idag eftersom diplomatposten bara skickas en gång i veckan - på onsdagar. Nu är det bara att hålla tummarna och hoppas att passet landar i Nyköping innan jag reser den 2:a oktober.

Tebax i Tokyo

Idag checkade jag ut från mitt hotell och tog tåget tillbaka till Tokyo, en mycket behaglig resa på två timmar och 50 minuter med det snabbaste av snabbtågen (Shinkansen - NOZOMI). Bristen på sömn under de senaste dagarna gjorde sig påmind och jag sov av och till under hela resan vilket gjorde att resan kändes extremt kort. Som brukligt i Japan är det väldigt trevligt att se tågpersonal som är allmänt hövliga och trevliga mot sina kunder, t.ex. är det kutym att buga åt kunderna vid ingångarna till tågvagnen (se filmen nedan). Där har SJ lite att lära...

Osaka, VM dag 9

Har precis kommit tillbaka efter att ha åkt till stadion och skaffat en biljett till kvällen. Fick tag på en riktigt bra platsbiljett (givet att det inte regnar). Sett från höjdhoppsmattan kommer jag sitta nästan mitt i den högra kurvan på rad fyra (ganska långt ned alltså). Enligt mina beräkningar bör jag hamna lite snett till höger om Kajsas ansats men det återstår att se.

Dagens utflykt blir till Himeji där jag tänkte kolla in ännu ett gammalt slott (jag har ju redan varit vid Osakas slott). Resan dit ska ta cirka en timme och jag hoppas vara tillbaka vid lunchtid.

Uppdatering:

Då var VM över för den här gången. Nästa gång tror jag att jag bänkar mig framför en TV istället för att vara på plats. Det gör sig helt enkelt bättre så.





Ur svensk synvinkel var kvällens tävlingar inte så muntra men det var skoj att se de långa stafetterna, herrarnas spjut och förstås höjdhoppet (där jag hade bänkat mig). Blanka Vlasic är inte så snäll mot ögat, hoppar inte speciellt långt (inte officiellt i alla fall) men hon hoppar ju högt så det räcker och blir över (typiskt något man bör lyfta fram i sitt CV). Det är bara att lyfta på hatten.

Dagens behållning var de fyra japaner som, under avslutningen, halade fram de nordiska flaggorna (minus Island) och stod och gungade i takt till musiken. Såg ganska skojigt ut. (De kanske hade nordiska fruar eller nåt...)

Osaka, VM dag 8

Nu börjar det bli lite knepigare att få tag på biljetter. Det har plötsligt blivit en strykande åtgång samtidigt som priset gått upp. Imorse ringde klockan vid 05:30 och strax därefter åkte jag till biljettförsäljningen och skaffade mig en biljett inför kvällen (vissa platsbiljetter var redan slutsålda tyvärr). Sedan åkte jag tillbaka till hotellet för att äta lite frukost och ta igen lite sömn. Efter att ha sovit ytterligare några timmar gick jag ut och gjorde stan och väntade på att tävlingarna skulle börja.

Kvällens tävlingar innehöll inte några svenska deltagare och det som lockade var istället finalerna i stavhopp (herrar) och 4x100 m (damer och herrar). Stavhoppet blev lite av en besvikelse, mest på grund av den uteblivna spänningen. Stafetterna bjöd inte heller på några sensationer. Behållningen för dagen för väl vara den hysteriska japanska publiken som går upp i falsett så fort en japansk löpare segar sig förbi en annan tävlande (oberoende av placering). Ganska underhållande faktiskt.